Idag har det varit en härlig slappardag. Barnen verkligen tillät oss vara riktigt sega idag. De lekte fint för sig själva och riktigt fint med varandra. Istället för att knuffa Nova som William brukar göra ibland så gick han ner på knä som jag brukar och tittade henne i ögonen och försökte förklara varför hon inte fick röra hans legolastbil. Stolt man blir då :)

William är verkligen inne i en bokstavsperiod just nu. Han frågar vad allt mellanhimmel och jord börjar på för bokstav och jag försöker så gott jag kan att ljuda ut första bokstaven. Än har han inte kommit på att försöka ljuda själv. Han har dock kommit på att ett visst antal bokstäver bildar ord. Så när han "läser" alla bokstäverna på ett ord han ser så brukar han tala om vad det blir efteråt. Till exempel så står det S A L T på vår kökshandduk och då läser han fint S A L T det blir morrot, för det är en bild på en morrot under. Idag så la han upp bokstäver bredvid sina leksaker också och ljudade ut dem och talade om vad det blev. Fårhoppas att jag får in videoklippet en annan gång, ni får titta på det på Facebook istället :)

Jag bad honom också idag att skriva sol, som jag vet att han kan stava till. Jag hade lagt fram en massa bokstäver så han fick några att välja på. Dock så började han ju skriva med små bokstäver och jag hade ju tagit fram sol med det stora bokstäverna. Han blev lite förvirrad när han inte hittade lilla o och jag fick hjälpa honom på traven. Även detta videoklipp finns på Facebook.

Vi var ute med grannarna ett slag igår och lekte i snön i det härliga vädret. Jag behöver verkligen en ordentlig spark i baken för att komma ut ibland, men väl ute så är det så härligt så. Det var verkligen toppenväder igår och barnen verkade ha riktigt skoj. Eller Nova var väl inte alltför glad att vara instängd i en åkpåse, men när pulkan rörde på sig så verkade hon nöjd. William och Vilma turades om att dra varandra i pulkorna, även om pulkan inte rörde sig så mycket när William skulle dra Vilma, men de var diktiga på att turas om. Vi tog också en härlig promenad runt kvarteret, var riktigt härligt att komma in efteråt, man känner sig så duktig :)

William tyckte ändå att det var roligast att skotta tillsammans med pappa. Han börjar bli riktigt duktig på det. Snart kanske Anders slipper skotta helt och hållet :)

Det hann också med att bli ett litet snabbgrattis av Anna på Annadagen med kladdkaka och grädde. Jätte toppen att smälla i sig dagen innan vägning, men är det helg så är det och har bumpis namnsdag så har hon, även om jag kanske glömde bort det liiiiiite först :)

Vi hann också med att slå in alla julklappar igåkväll. Härligt! Bara en liten kompletering som behövs så är allting klart :)

Ja, vart börjar man egentligen? Snökaos kanske? Den värsta dagen var nog igår och naturligtvis fick jag den brillianta idén att då ska jag åka och hälsa på mitt jobb. Jag packade iaf in Nova i bilen och åkte iväg, jag tyckte väl inte att det var några större problem man kunde ligga och puttra i nästan 90 iaf, riktigt fint skottat. Det var supertrevligt att träffa alla igen, jag vet inte varför jag inte har gjort det tidigare. Så jobbigt är det ju ändå inte att ta sig in till stan. Däremot så var det lite knivigare att ta sig hem igen. Snöstormen hade ökat och ibland såg man bara vitt framför sig och kunde inte följa några hjulspår. Det blev att puttra i 50 hela vägen hem förutom sista 3 kilometrarna då det gick i 20 eller stog helt stilla. Aja, jag tog mig iaf både dit och hem utan några större bekymmer och är stolt över mig själv iaf.

I tisdags var det också rätt snöigt och då fick vi för oss att gå ut och leka lite med en liten kälke som William fick av Goobi. William ville gärna ut och testa den, men när det kommer till snö så har han inget tålamod. Så fort de blåser i ansiktet på honom så börjar han gnälla. Vi hann iaf testa den ett par gånger nerför pappas fina snöhög som han har fixat. Man borde kanske göra någonting kul av den högen, som en snökoja eller nåt. Vi gick iaf hem till Mia och David efter det och snackade skit istället :) William fick leka lite med Vilma, eller ja, Vilmas leksaker iaf :)

Tänka sig att min lilla snutta redan är 11 månader. Man kanske ska sluta behandla henne som en bebis snart. Hon förstår ju verkligen nej nu, även om hon protesterar för det mesta när man säger det. Här kommer iaf 11 månadersbilderna på barnen. William på första bilden och Nova på den undre. Det är dock inte samma vita body på Nova eftersom den var så otroligt stor på henne, så hon fick ta en lite mindre.

Nova har börjat leka mer och mer tycker jag också. Hon är riktigt nyfiken på nya saker, och speciellt saker som hon vet att hon inte får leka med. I början fick hon inte leka med magnetbokstäverna eftersom hon stoppar allting i munnen och det kan vara farligt med magneter i den lilla magen. Till slut så kom hon på att hon faktiskt fick leka med magneterna om hon inte stoppade dem i munnen. Så nu leker hongärna med dem och plockar precis som William gör. Helst vill hon ju alltid leka med precis samma bokstav som William vilket inte alltid är så populärt. Han har dock kommit på att hon tycker väldigt mycket om den gröna nollan eller "nonglan" somWilliam säger, så han brukar ge den till henne för att få bort henne ett tag.

En dag när vi uppe på Williams rum så lyckades hon få ner han "Pluppnalle" också. Den har vi också tyckt är för små bitar för henne, men jag tänkte jag observerar henne för att se vad hon gör med den. Dröm om min förvåning, hon tog upp en plupp och försökte sätta fast den på plattan. Sen fungerade det inte alls men hon visste diffenitivt hur den fungerade. Man kan tydligen lära sig mycket genom att studera storebror.

Igår hade vi fisk till middag. Jag tänkte lite fint att om jag stuntat i salt så kan också Nova äta maten. Hmm, ja tanken var ju bra, men det var nästan första gången jag sett henne totalvägra att gapa. Hon vred bara bort huvudet, så hemskt kan det väl inte ha varit? Jag äter ju inte fisk, Anna hoppade över fisken den här gången och Anders mådde lite dåligt så han kom inte förräns senare till maten. William åt ju iaf upp hela sin fiskbit, fast han fick iofs salt på sin. Aja, Anna kom på den smarta idén att kanske om hon får äta själv så äter hon mer. Det gjorde hon också, fast ungefär lika mycket som kom i munnen kom också utanför, på golvet och på Nova. Det var bara att stoppa in hela bebisen med stolen i duschen efter maten. Kul hade hon iaf! Det var tur vi hade hemstäd idag, så man fick lite ordning igen efter matkriget :)

Jag kom på att jag har ju inte skrivit så mycket om vad William egentligen har lärt sig genom våra magnetbokstäver och hans fina bokstavsunderlägg. Han kan ju faktiskt hela alfabetet. Han tittar på skyltar i stan och säger alla bokstäverna och tittar i tidningar och ser bokstäver överallt. Han kan också alla siffror. På våra promenader försöker vi hitta siffror på husen som vi passerar, han är riktigt duktig. Han börjar verkligen förstå ett-till-ett metoden på räkning så att varje sak endast räknas en gång nu, ibland kan det ju gå lite snabbt. Han har börjat fråga vad saker börjar på så glas och tallrik och allt mellan himmel och jord. Jag försöker ljuda första bokstaven så att han själv ska knäcka koden och kunna ljuda fram första bokstaven, men än så länge så gissar han bara när jag frågar. När jag ljudar så hör han på en gång vilken bokstav det är. I början av veckan så sa han att han ville skriva Marie, så jag började säga en bokstav i taget och han sprang och hämtade dem, han blev jätte stolt när jag sa att det var klart. Ett ord som han kan skriva själv är SOL, som han är jätte intresserad av. Solen, månen och alla planeterna pratar han myckat om.

Nu börjar det hända saker här igen. Nova har väl gått ett steg här och där, men aldrig mer än ett steg. Nu så kan hon ta flera steg om hon är distraherad nog. När det är en längre sträcka så sätter hon sig gärna ner oc kryper fortfarande. Men om det är nära och högt upp så prövar hon först att gå. Vi lyckades få några steg på film.

Vi firade Anders namnsdag i fredags. Det blev Anders absoluta favorit till efterrätt, glass. Jag försökte få till så att det skulle stå Anders på glasstårtan också, men det var lättare sagt än gjort och så med strösslet på efteråt så var det nästan omöjligt att se. Men den var god iaf. William var fullkommligt överlycklig att han skulle få glass.

Sedan har jag börjat piffa mer i barnens rum. Det var hög tid att få upp lite tavlor på väggarna och lite annat pynt här och där. Det börjar verkligen ta form. I Novas rum blev det bokstäver på väggen och en stor tavla på henne. Jag har blommor som jag också ska sätta ut lite på måfå, så kommer väggen att bli superfin. Hon har också fått en fin matta i form av en blomma som passade in riktigt fint.

På Williams rum har jag äntligen fått upp hans två avdelningsfoton från förskolan. Jag valde att sätta dem i hans höjd så han kunde titta på sina kompisar. Sedan har han också fått sitt namn på väggen och ett par porträttfoton.

Idag har Anna och jag julshoppat nästan hela långa dagen. Vi fick riktigt mycket uträttat. Barnens julklappar är klara och lika så Anders och syrrornas. Ett par kompisar lyckades jag hitta bra presenter till också. Så nu gäller det bara att hoppas att man inte har glömt någon. En massa paketinslagning är det ju kvar också såklart, men det är ju många dagar kvar till jul, så ingenting att oroa sig för än.

Då var det alltså dags för premiärturen för Nova i en pulka. Det är iofs hennes andra inter men första vintern så var hon så liten så jag stoppade aldrig ner henne tillsammans med William som jag tänkte. Jag litade ju mer på William nu också att han skulle hålla i sin syster ordentligt. Han till och med satte sig bakom henne och visade hur han skulle hålla när vi satt och pratade om det inne tidigare idag. Nova njöt dock inte alls av pulkaturen. Så fort hon fick på sig mer kläder än flecestället så började hon gallskrika. Sen en tjock overall och galonisar och stora skor på det var inte poppis alls. Under hela pulkaturen så satt hon och smågnällde. Mot slutet så lessnade även William på att åka pulka, jag som inte tyckte att jag tog någon lång promenad. Aja, jag hoppas inte jag avskräckte William så mycket för han verkade så uppspelt i morse och pekade ut och sa "åka pulka där". Han måste haft riktigt roligt på förskolan igår.

Igår var ju första snödagen och Williams första kommentar när vi kom ut var "oj vad mycket sand". Han kommer nog intehåg förra vintern så det är inte alltid så lätt. Efter en dag på förskolan med utflykt och jag antar även pulkaåkning eftersom han pratade så mycket om det.

Jag har hunnit med att julpynta lite också. Det kommer fortfarande inte vara tipptopp i år, utan jag får använda det vi har och göra det bästa av det. Vår lilla krubba kom fram iaf. Först tänkte vi ha den ovanpå dvd hyllan, men vi insåg efter ett tag att den inte alls skulle synas där så det fick bli på fönsterbrädan istället. Det är så mysigt att få fram julsakerna och julstämningen.

När William, jag och Nova satt och åt middag igår alldeles själva så frågade William helt plötsligt "William mata Nova" och jag tänkte efter lite och undrade varför inte. Så jag drog fram Novas stol till honom och gav honom hennes sked och tallrik. Nova gapade så fint och han fick in nästan all mat i hennes mun. Jag var bara tvungen att springa och hämta kameran.

Han måste ha frågat idag också eftersom när jag kom ner till middagen idag så satt han och var fullt upptagen med att mata lillasyster. Den här gången fick hon hakklapp på sig dock för det blev ju lite svinn på maten igår.

Igår kom också städerskorna förbi. Vi har ju funderat lite fram och tillbaka med att ta hit någon som städar huset varannan vecka eller så och nu äntligen gjorde vi slag i saken. Huset skiner som om det var nytt igen, de var verkligen effektiva och gnodde på ordentligt i 2,5 timme. Vi ska väl höra av oss för att tala om vi tänker fortsätta, och det kommer nog vara svårt att sluta nu. Jag kunde ligga i sängen och pilla på datorn medans hela huset blev skinande rent. Kändes som att jag var riktigt duktig på att städa. Nu kanske man inte behöver skämmas när man bjuder hem folk längre. Förutom hobbyrummet då kanske eftersom just nu hela klädkammaren befinner sig där inne och man i stort sett inte kan gå där inne nu. Aja, det får bli ett problem vi löser efter jul.

Jag var bara tvungen att sätta på Nova kycklingdräkten också, även om jag nästan visste att hon skulle reagera precis som William gjorde när han hade på sig den för ett år sedan. Luvan skulle av om det så var det sista hon gjorde.

Sedan satt William och byggde lite med sinna pluttar idag och jag fick nästan en chok hur duktig han var på att göra mönster. Han är noga med att placera ut ögon, näsa och mun och idag blev det även rosa öron och hela huvudet i samma färg. Min stora duktiga kille.

Igår rotade jag fram Williams kycklingkostym från förrådet eftersom han idag skulle gå på maskerad. Jag var lite osäker om den skulle passa så jag ville ha lite tid på mig att komma på någonting annat om den skulle vara på tok för liten. Förra gången han använde den var i november 2011. Vi var då på maskerad hemma hos Patrik och Elise. William fullkommligt avskydde kostymen då och totalt vägrade ha på sig den lilla luvan. Han blev också riktigt riktigt varm så vi tog av den efter halva festen.

Jag befarade väl lite att han skulle hata dräkten igen. Men så var inte fallet den både passade och han ville ha luvan på sig. Jag förberädde honom lite under frukosten att jag skulle hämta den och när vi gick tillbaka in igen så ville han sätta på sig den på en gång. Skönt att den passade, den var väl aningens för kort i benen, men den fick duga. Han skuttade runt glad som en lärka i vardagsrummet i sin lilla kycklingdräkt. Han blev nästan sur på mig när jag tog ner luvan och sa att han ville ha den på. När jag äntligen fick av honom dräkten, jag ville ju inte att han skulle lessna på den innan han ens fått använda den så ville han sätta på den igen på en gång.

Idag så hjälpte jag honom på med dräkten igen när vi kom till förskolan. Han skuttade gladligen in och jag fick fråga efter min hejdåkram idag. Han fick en kommentar av en annan förälder "Vilken fin liten tupp" men han var snabb att rätta henne och sa "Nej, William kyckling". Egentligen är det väl en tupp dräkt men han är så söt i den så jag kallar honom för kyckling hela tiden.

Han verkade haft en härlig dag idag på förskolan när fröken berättade om dagen. Man kanske borde annordna maskerad lite oftare. Han reagerade ju inte direkt konstigt när Anders och jag gick runt i våra 70-tals kläder så de såg väl säkerligen ut som vanliga kläder i hans ögon :)

Oj vad det har hänt grejer denna vecka :) Både roliga och tråkiga och allt däremellan. Anders hittade något superpris på en ny kaffemaskin på elgiganten. De har verkligen priskrig nu med Mediamarkt. Priset gällde ju endas i tisdags och eftersom han jobbar så blev det Anna, jag och Nova som fick åka. Jag hade ju dock inte räknat med att det skulle vara närmare 100 meter kö utanför affären när vi parkerade. Men alla kom in fint i butiken och jag lyckades arbåga mig fram till en kaffemaskin som verkade vara det som alla var ute efter. Nova hjälpte till att paxa den hela vägen fram till kassan. Vi har testat maskinen under veckan och jag är iaf nöjd. Inte för att jag dricker kaffe, men det går nu även att göra varm choklad, och det tackar jag inte nej till.

Sedan var jag ju bara tvungen att sätta lillsnuttan på pottan i veckan. Kanske i tidigaste laget, men det var då jag fick för mig att göra det på William och det har ju gått bra för honom. Han säger ju till och med till att han är kissnödig nu trots att han har blöja på sig. Nova var inte så imponerad som jag trode kanske. Hon brukar alltid vara så nyfiken när William sitter på pottan men nu skulle hon då promt inte sitta kvar. Aja, nu har vi gjort det en gång iaf även om det inte blev något kiss :)

I torsdags var jag iväg och klippte håret också. Skönt att äntligen kunna reda ut trasslet. Dock så kanske hon påpekade att det inte bara var topparna som var problemet utan håret var torrt också och behöver lite inpackning. Så man får väl ta och fixa en sån när jag får lite tid över :)

Igår åkte Anna och jag iväg på en lite roadtrip. Det var mysigt att komma iväg bara hon och jag, utan barn för en gångs skull. Sen att vi skulle på begravning var ju mindre kul. Vi for i alla fall ner till Katrineholm och gick på farmors (eller ja den enda farmor vi kommer ihåg) begravning. Det var lite nervöst hur vi skulle bli emottagna av övriga familjen, men vi blev så varmhjärtat välkomnade. Jag var verkligen tokit nervös innan, jag vet inte varför, men jag nästan hyperventilerade, nu efteråt så undrar jag verkligen varför. Alla var verkligen supertrevliga. Det vär en fin minnesstund, de hade verkligen gjort iordning fint och våran lilla fina bukett fick också vara med på ett litet hörn.

Efteråt kom den stora överraskningen. Vi trode att vi bara skulle iväg på en liten fika efteråt men ack så fel vi hade. Vi blev bjudna på värsta lyxmåltiden kändes det som. Vi fick fläskfilé, ugnsbakade rotgrönsaker och rödvinsås. Man blev verkligen omhändertagen, vilket man inte är van med. Det var skönt att man kunde sitta ner och ha lite trevligt efter att man hade varit ganska ledsen tidigare. Jag tackar verkligen för trevligt sällskap och för det varmhjärtade välkomnandet vi fick, det värmde verkligen.

Idag blev det inte sovmorgon som jag brukar få på lördagar. Anders var tvungen att åka in med William på akuten. Han verkade ha fått en allergisk reaktion på någonting. Vi tror att det troligtvis var jordnötssmöret som han fick smaka på igår när mamma ändå var borta. Vi fick en remiss och ska kolla upp vidare hur allergisk han egentligen är och så fick han lite medicin. Jag tycker dock inte att rodnaden gick ur ansiktet så myckat som jag hade hoppats på, men svullnaden försvann nästan iaf.

När de kom hem var det dags att bege sig till brandstationen som hade öppet hus idag. En annan tänkte ju med baken och trode vi skulle vara inomhus, men självklart är det bilarna som visas upp mest och därför var vi utomhus. Så de tunna kläderna jag hade satt på barnen var inte mycket att hurra för. Vi började iaf med att provsitta lite bilar, som alltid verkar gå hem hos William. Jag vet dock inte varför han kallade den för lilla brandbilen när han kallade Annas postbil för stora postbilen.

Nova var självklart också med och provsatt lite i brandbilen, hon såg inte heller alltför imponerad ut :)

Sedan fick William prova på att spruta lite med vattenslangen. De hade en fin tavla där de hade ritat hus som man skulle pricka för att släcka elden, men allt William såg var solen i mitten och det var den han ville spruta vatten på och det gjorde han.

Sedan kom vi till dagens höjdpunkt trode vi. Man fick åka brandbil! Vi ställde oss i kön och väntade snällt, när vi började närma oss så insåg vi att de verkade ta betalt. PANIK! Vi har ju aldrig kontanter på oss. Jag sprang runt och frågade folk jag kände om man kunde få låna lite, till slut så hittade jag en vänlig själ som lånade ut pengar, PHU! Vi kunde packa in oss i brandbilen och ta en liten tur. William fick sitta fram, men verkade inte riktigt förstå att han satt i brandbilen utan verkade leta efter den utanför vindrutan.

William var gravallvarlig under hela åkturen och verkade inte alls njuta lika mycket som vi trode att han skulle. Nova fick på vägen ur åka lite brandman också :) Hon verkade trivas där :)

Efter det så åkte vi och handlade och då insåg vi varför William var som han var mot slutet han skulle ha kunnat somnat ståendes. Han somnade i vagnen på affären sittandes rakt upp. Han vaknade tillfälligt upp när vi satte honom i bilen men somnade om igen, vilket aldrig har hänt. Stackarn var så groggy av medicinen så han var helt däckad hela vägen hem också. Han somnade fint inatt så får vi hoppas han är bättre till imorgon.

Anna och jag är nu nyss hemkomna från bion. Vi såg den 5e Twilight filmen Breaking Dawn II. Den var helt underbar. Den verkligen chokerade en, man satt med munnen öppen halva filmen igenom. Helt klart sevärd!

Äntligen var dagen här då vi fick ge pappa våra fina pysslade tekningar. Häromdagen fick jag en fin idé att göra lite farsdagskort till farfar, morfar och pappa. Jag gjorde handavtryck från båda barnen sedan fick william vara med och piffa till kortet lite extra efter att Nova gick och la sig. Ibland är det bra med torkskåp då man har ett otåligt barn som inte orkar vänta på att färgen ska torka. Korten blev iaf jättefina. Farfar ringde idag och tackade så hjärtligt för sitt kort också, så då vet vi att de kom fram också, jag var lite oroligt där ett tag eftersom vi inte postade dem förrän torsdag kväll. William hade säkerligen pysslat ännu mer, han skulle kunna pyssla hela dagen. Han älskar att småpilla med småsaker som man kanske bara får röra ibland, som pärlor och pluppar och mammas lego.

Sedan fick ju pappa en liten present också såklart, det blev en nyckelring med barnen på. Det var första gången alla fick se den då pappa öppnade den. Han satte den på sin nyckelknippa direkt och verkade riktigt stolt och glad.

Vi passade också på att sätta upp lite tavlor i hallen uppe. Porträttfotot från Williams förskola var så fint att vi bara var tvungna att köpa det. Sedan var det ju i svartvitt så det matchade ju inget annat. Så det var bara att beställa ett svartvitt av Nova också, så blev det utanför toadörren i hallen uppe. Kanske lite väl vitt, men jag får finlira på det sedan. Och vi brukar inte ha en spjälsäng ståendes i hallen, vi har inte kommit iväg till skroten än bara, det får bli imorgon.

Anna och jag tittade just klar på film nr 3 i Twilight serien, så snart är vi uppdaterade för att se sista filmen på lördag. Ska bli så kul, var ju evigheter sedan man gick på bio.

Nova stackaren fick feber idag igen. Jag som hade hoppas att vi snart skulle bli friska igen, men vi verkar ha någonting som bara studsar runt mellan oss så vi aldrig blir friska.

Nu blir det nya friska tag nästa vecka med ett biblioteksbesök imorgon kanske. En hårklippning på tisdag. En begravning på fredag. Ett besök på brandstationen och ett biobesök på lördag. En annan trode ju att brandstationen hade öppet hus denna vecka men jag hade visst vimsat ihop datumen lite så vi fick avvakta till nästa vecka istället.