Vi passade på att åka in till Ikea idag när Anders kom hem ifrån jobbet. Gammelmormor fyller ju år idag så det skulle införskaffas en liten present. Vi åt lite köttbullar på Ikea tillsammans med barnen. Nova fick först en sked att äta med men jag tykte bara hon lekte med den så jag tog bort den och hon blev mycket upprörd. Hon stoppade nästan ingen mat i munnen alls och både Anders och jag försökte mata. Till slut så började hon gapa igen och då ville hon helst hålla i gaffeln själv. Dröm om min förvåning så lyckades hon ju picka upp bit för bit från tallriken tills den var nästan tom. Se det var verkligen bestick hon hade suttit och väntat på och inte riktigt kunnat kommunicerat till oss. Hon har alltid gillat att ha bestick när vi äter men brukar oftast glömma bort att äta och bara leka med skeden eller gaffeln istället.

Jag började ju ganska tidigt med gaffel med William och det kanske är det som straffar sig nu.   Han äter fortfarande mycket hellre med fingrarna än med bestick. Om man påminner honom så tar han ju upp gaffeln och försöker litegrann, men glider oftast över till fingrarna igen. Men jag känner ingen större bråska med bordskick än, det kommer när det kommer. Eller så får jag ta en ny ställning senare, just nu så är jag inte orolig iaf. Det här videoklippet kommer från mars 2011, så han är 10 månader.

Ja vart börjar vi då? Kanske lite om Nova först. Nova verkar älska att klä ut sig. Hon kommer ofta med sina egna eller Williams kläder och vill ha hjälp att sätta på sig dem. Sedan spelar det ingen roll om det är två helt olika skor eller en overall som inte kommer att passa på flera år, de är mysiga att gå runt i. Vi har ju lite utklädningskläder som hon gillar att sätta på sig också. Hon verkar ha fastnat väldigt mycket på handväskor också. Denna söta lilla kaninväska är nog famoriten, den drar hon upp på axeln och svassar omkring med under långa stunder. Jag som inte ens använder handväska, man undrar ju vad de får allting ifrån. Sedan så har hon också hittat dragkedjor. Pyamasen brukar inte se ut sådär oftast utan den brukar vara nerdragen ända ner till foten. Hon hittar dragkedjor överallt, fickor, pappas tröja, Williams overall och sin egen jacka. Hon har inte haft sin utejacka stängd ordentligt på ganska länge nu.

En fredag eftermidag så pysslade vi lite med grannbarnen. Vi började med att fingrmåla toarullar och det var uppskattat hos båda. William är jätte duktig att doppa och måla. Nova doppade hela sin toarulle och sedan åkte den in i munnen, hon var riktigt blå. Toarullarna blev sedan maraccas som Nova var riktigt duktig på att spela på.

Nova har börjat äta maten själv mer och mer. Hon vägrar att gapa när vi försöker mata så det får väl bli kladdfest varje måltid istället. Denna film påpekar hon till och med att hon är kladdig och så ger hon en liten slängkyss på slutet av filmen, det hade jag inte sett henne göra tidigare.

Förra helgen kom farmor och farfar hit. Vi passade då på att åka iväg tillsammans med dem och Vilma med familj till båtmässan i Stockholm. Oj, vad många fina båtar det fanns. En annan som inte är båtmänniska alls blev ju nästan sugen. Kändes ju som små praktiska, riktigt lyxiga lägenheter. Både William och Nova tyckte det var superkul att gå ombort och titta och undersöka alla båtarna. William fortsatte till nästa och nästa båt och ville inte alls göra någonting annat. Nova gillade att få gå fritt och få lite klätterutmaningar. Hon har ju börjat krypa mer och mer i trappan, så detkanske är dags för lite grindar snart.

Vi hade med oss en ask med vindruvor som William var jättesnäll att dela med sig av till både Nova och Vilma utan att vi behövde säga till. Jag tror till och med att Nova fick fler vindruvor än William, för han verkade tycka det var så kul att mata henne.

William har efter att jag lekt lite exta med honom fått tillbaka sitt intresse för bockarna bruse. Det ska tittas på ipad och så ska det lekas. Han är ju lite duktigare nu att berätta en saga från början till slut än vad han kunde för ett halvår sedan.

Jag handlade nya berlocker till mitt armband för några veckor sedan också. Vi passade då på att köpa ett armbandsur till William. Han har varit ganska nyfiken på klockan under en längre tid så vi tyckte att det vore kul med en. När vi pekat ut den så plockade hon ut klockan från glasmontern och gick sedan runt i butiken för att hitta en ny likadan i en låda. William följde då med expiditen hela tiden och fick nästan panik när hon låste in klockan i glasmontern igen. Han fick sätta på sig sin nya klocka på en gång och var så stolt. Han ville ha den på sitt rum när han skulle sova sedan för att ha den nära sig. Han börjar bli riktigt duktig på hel och halv nu.

Igår var hela familjen iväg på Leos lekland. Vi var berädda på att William skulle vara lite fegare än han var sist vi var där. Han är fortfarande livrädd för trappan här hemma och stryker sig längs väggen för att komma in till Novas rum för att undvika trappan. Han vill alltid hålla handen när vi är på lekplatser och åker rutchkana. Hur som helst så började vi på miniland. Nova var precis lika rädd för bollhavet denna gång som hon var sist. Hon var mer nyfiken nu och försökte klättra i flera gånger själv men ångrade sig snabbt varje gång. Att krypa uppför "trappan" till minikanan var mycket roligare och hon körde helt slut på pappa genom att vilja åka igen och igen och igen. Allra roligast tyckte hon nog var att få springa fritt på de öppna ytorna.

William började också på miniland men efter att vi åkt minikanan två gånger så började han peka mot de andrakanorna så han och jag gick vidare. Han var riktigt duktig att klättra uppför och var inte rädd för hindrena mitt i trappan längre. Första åket ville han åka själv men efter att det gick lite för fort så ville han sitta i mammas knä. Det var inte föräns alldeles på slutet när Nova var med ett par åk som han vågade åka själv och faktiskt släppte min hand också. Jag är supernöjd med dagen för barnen verkade ha toppenkul.

Vi tog några små pausar vid piratskeppet och sköt lite bollar så mamma fick sitta och vila lite och en annan paus blev hoppa lite studsmatta som han tidigare inte vågat försöka alls men nu tyckte var riktigt kul.

Idag var William och jag iväg på FunkyKidz också. Det var den bästa gången hittils. Vi hoppade ju över i söndags då varken Anders eller jag kände för det och det verkade som att de bara hade kört showdans då så att föräldrarna som var där hade klagat. Vi går ju dit för att dansa och ha kul inga måsten och tvång, verkade som att fler än oss tänkte skita i showen. Kanske vara med och titta men inte släppa upp ungen själv eller med förälder för att dansa inför en jätte publik. Denna gången så blev det ingen showdans alls och William hade superkul och lyssnade på både mig och dansfröken. 

Och så till min superfina nyklippta kille. Vi åkte till Gränby för att klippa honom och han somnade i bilen såklart. Vi lyfte över honom i vagnen och tog ett dropinnummer, det var nästan 40 nummer innan oss och vi kände väl att det skulle ju ta hela dagen kanske. Men det visade sig att det var några frisörer som endast klippte killar så William fick nästan komma på en gång. Att komma från sovandes direkt ner i frisörstolen var inte populärt. När Nova och jag kom tillbaka visste vi inte ens att han hade fått sätta sig, men han hördes över halva Gränby, så det var bara att börja om från början, ta en liten paus och vi gick och tittade på leksaker och pratade med honom vad det innebar att klippa sig. Sedan tillbaka igen och försöka hitta en ny ledig frisör, men då gick det bättre. Fortfarande lite obehagligt med vatten och kammen var inte heller så poppis men slutresultatet blev superfint. Han fick sitta och spela på våra telefoner medans han klipptes och då gick det bättre.

Ja då har tiden gått sådär tokit fort igen och jag har inte hunnit skriva på länge. Till att börja med kanske man ska berätta att jag har fått nytt jobb. Jag har ju funderat länge på att söka mig lite närmare där vi bor. Jag har ju trivts så otroligt bra på mitt jobb så jag har velat mycket. Men så kom det ut en 100% tjänst på en av de kommunala förskolorna i närheten så var jag ju bara tvungen att skicka in ett cv. Ja det var verkligen länge sedan jag skrivit ett cv så det var inte det enklaste. Sedan så var det ju inte via mail man sökte jobb nuförtiden heller så man fick bearbeta om hela dokumentet. Aja, jag blev iaf klar sista dagen för inlämning en söndag. Dagen därpå så ringde de och ville ha in mig på intervju på tisdagen. Sedan ringde det på fredagen och erbjöd mig tjänsten.

Intervjun gick ju riktigt bra. Jag var ju tvungen att ha Nova med mig och tyckte jag hade förberätt mig så mycket så. Anders fick väcka henne extra tidigt så att hon skulle vara toktrött och sova under intervjun, men inte da hon var klarvaken. Jag hade förberätt och gjort äppelbitar så hon skulle ha något att tugga på. Naturligtvis sätter hon en äppelbit i halsen och jag måste skaka ut den och hon gråter och hostar. Den vill inte riktigt komma upp ordentligt. Till slut så kommer den upp iaf, tillsammans med en massa annat mys. Aja, de som intervjuade mig fick ju se mig jobba in action iaf. Det verkade ju ha funkat eftersom jag fick jobbet också. Egentligen var det ju inte tjänsten som var ute men de hade en till på gång som var närmare det datumet som jag ville börja så det funkade ju bra ändå.

Jag kommer börja med Novas inskolning 12 april och så börjar jag på nya jobbet 29 april. Det blir nog spännande för oss båda två. Hon verkar ju redan så hemma på förskolan så det ska nog gå bra. Fröknarna har redan börjat prata mer med henne och hon verkar ju acceptera dem fint. Hon har fått sin plats på samma avdelning som William. Förhoppningsvis så går de inte så länge tillsammans utan jag hoppas att William får byta till mitt emellanavdelningen ganska snart. Jag vet ju hur mycket de små liven lär sig av äldre barn och han är ju ett av de äldre barnen på avdelningen nu så jag tycker det är dags att byta nu så han får lite nya utmaningar.

William har också lärt sig den hårda vägen att man inte ska hoppa i soffan. Den nya soffan är ju lite hårdare än den gamla och han tänkte nog inte på det utan studsade ryggen mot ryggstödet och flög handlöst framåt och rakt ner i glasbordet. Han hade riktigt tur och fick bara ett litet skrubbsår under ögat, men läskit var det. Jag hann precis säga åt honom att inte hoppa så föll han. Han var ganska lättröstad så jag behövde inte få den stora mamma paniken. Han blev glad och nöjd efter att han fick ett blixtenplåster iaf.

Sedan så har ju pappa Anders fyllt år också. William var givetvis med och hjälpte till att öppna paket. Anders ville ha en lugn tillställning så vi bjöd bara in Vilma med familj och fikade lite. Skönt att inte behöva planera så mycket. Det har varit så mycket nu på sistonde så det var skönt att han inte ville slå på stort. GRATTIS PAPPA!!

Sedan så var vi iväg och firade moster Marie på hennes födelsedag i helgen också. Vi som hade varit så otroligt duktiga att faktiskt hitta en present till henne, som det i stort sätt är omöjligt att shoppa till, och så glömmer vi presenten hemma. Aja, det får bli vid nästa tillfälle. Hon var ju världens gulligaste också, vi fick ju en massa presenter vi med. Hon hade ju precis varit i London och där hade hon hittat någon Disneystore och shoppat loss ordentligt. En massa superfina kläder till både Nova och William. Och så fick Nova världens sötaste utklädningskläder som jag önskade till barnen. Hon gillade verkligen monsterdräkten och kom släpandes med den hela tiden och ville ha på sig den. Nova tyckte också att det var superspännande att titta ut genom Maries fönster då man kan se superlångt. William visade Marie hur ipad fungerade :)

Sedan så fick ju Nova tag i Annas mobil också och hon lyckades både låsa upp den och hitta till kameran och ta ett ganska fint kort på mamma :)

Vi sålde också lilla Lupon när vi ändå var i Stockholm. Den har ju tyvärr kostat mer än vi räknat med i reparationer. Bara senaste 500 milen vilket är kanske 1-2 månader av Anders pendlande så har vi lagt ut 17 000 kr på skrothögen. Nu var det verkligen dags att sälja den vidare till någon som orkar med den. Vi hade tur och hittade en köpare fort och affären gick bra. Så idag så var Anders och jag in till Uppsala och tittade på nya bilar. Den vi föll för mest blev en sprillans ny Seat ibiza. Min första bil som jäg äntligen står på, weee. Sen kommer jag nog aldrig köra den, men den är min iaf :) Vi hoppas kunna hämta den imorgon. Ska bli så skönt med en ny bil med alla garrantier kvar och förhoppningsvis inget strul.

Vart tar tiden vägen egentligen. Jag märkte just att jag inte bloggat på hela februari. Aja, vi får ta och göra en liten resumé om vad som har hänt.

William har äntligen lärt sig att hoppa jämnfota. Han har övat mycket och länge men det har inte riktigt velat med sig att båda fötterna har lämnat marken samtidigt. Men så en dag kom han hem ifrån förskolan och sa "jag kan" och så ställde han sig och koncentrerade sig i flera sekunder och tog i med hela kroppen och "hopp" så klarade han det. Vilken stolt liten kille det var, mammas go hjärta! Jag fick det på film en vecka senare då han visar hur han hoppade tidigare och hur han kan hoppa nu.

Vi har hunnit med en massa kals också. Känns nästan som att det är fler som fyller i februari än i januari. Ja det har varit hektiskt iaf. Vi hann med ett 30 årskalas hos en gammal kollega. Jätte härligt att träffas igen. Anders var helt lyrisk när han fick äta smörgåstårta, det hör inte till vanligheten i det här hushållet. Hennes pappa hade gjort världens gulligaste present, en film om hennes liv, supersött. En annan hade tokat till det lite och slagit in 30 paket istället, det tog sin lilla tid att öppna. Sedan hann vi med ett treårskalas till. En f.d granne, så det var kul att träffa alla igen och kolla in nya huset. Vi hade inte kollat posten på några dagar så vi höll på att missa det. Vi öppnade brevet samma dag som kalaset var så jag slängde mig på telefonen och bad lite fint om ursäkt men tackade ja iaf. William ville genast gå för han vet om det nalkas kalas ja då vankas det tårta. Det blev lite fiskdamm också. Någon gång kanske han ska komma på att det inte är läskit utan någonting kul, men då kanske mamma måste tillåta godis i påsen också, vi får se när det händer.

Melodifestivalen har ju dragit igång med buller och bång också. Första delfinalen var Anna bortrest så Anders och jag tänkte gos upp oss i nya soffan och ha en skön lugn stund tillsammans, men det tyckte inte ungarna. Först vaknade William och fick vara med och titta och snacka på lite flingor och majskrokar eftersom vi åt chips och godis. Sedan måste någon ha fyllt år eller nåt för det var någon som drog av en massa fyrverkerier. William fick panik, han började skrika hysteriskt. Jag som trode att allt var så bra sedan nyår, vi kallade det fina färger i luften men han hann ju aldrig se det. Nu blev han iaf rädd och då vaknade Nova också. Så det blev en mysig kväll i soffan med hela familjen istället.

William är lite inne i en pysselfas nu också. De har berättat på förskolan att han har börjat klippa en massa på förskolan. Så när vi åkte till biblioteket för att låna om lite böcker så hade de pysselstund. Det var mycket populärt hos killen. Han både klippte och limmade en massa små pappersbitar på sitt lilla papper. Vi hann aldrig in till böckerna med William denna gång, det var för roligt att pyssla. Jag kanske får ta och börja pyssla lite mer hemma. Jag har lagt undan lite material så att vi ska kunna knåpa ihop ett par maraccas om jag bara får tummen ur.

Så idag var det ju alla hjärtans dag. Anders kom hem extra tidigt från jobbet så vi passade på att åka till Gränby hela familjen. Vi åt middag på Foodcourt där. Finns så mycket att välja på bara. Men barnen år riktigt bra av maten båda två. Nova gapade åt alla håll för att få mat av både mamma och pappa. Jag passade på att köpa lite nya plastfickor så jag kan fortsätta med barnens pärmar. Det börjar dra ihop sig till att börja jobba igen och jag vill vara upp-to-date med pärmarna då. Jag startade pärmarna när William började förskolan eftersom jag tyckte att deras portfolioarbete var ingenting att hurra för. Men eftersom William var nästan 1,5 år då så har jag legat lite efter. Men om sätter lite extra pli på sig själv så ska det nog ordna sig. Väl hemma så fikade vi lite semlor, William fick lite apelsin och ett geleghjärta. Är det alla hjärtansdag så är det. Jag fick då en liten present av min älskling och det var världens finaste berlockarmband. Första berlockan ver ett superfint hjärta. Vi har pratat om det flera gånger att ett sånt skulle vara kul att ha. Jag blev superglad och är supernöjd med dagen. William fick en bok om klockan med en klocka där han själv kunde vrida visarna. Han har varit intresserad av klockan ett tag nu och jag ville snappa upp det lite. Han blev stormförtjust och gick runt till oss alla tre och ville lyssna på saga och sitta i knä och vrida på klockan. Jag tror jag vet vad jag kommer göra hela dagen imorgon. Nova får sin present imorgon det blir lite grönsaker till miniköket på hennes rum. Det var för sent när vi kom hem så hon åkte bums i säng.

När vi åkte iväg så passade vi på att klä på barnen de matchande D&J elite jackorna som vi fick i januari. Det har kännts lite för kallt att använda de tidigare, men nu så var det dags tyckte jag. Egentligen så fanns det en tjejvarriant också, men jag tyckte inte att de matchade så bra, så jag beställde ett killpaket till Nova också, och det gick alldeles utmärkt. De fick också ha på sig de senaste byxorna och tröjorna som kom i februaripaketet.

Vi har fått förskoleplats till Nova också. Jag höll på att få en chok när vi fick brevet eftersom svarstiden hade redan gått ut så jag trode vi hade tappat platsen. Men det var ingen fara sån tur var så jag skickade in papperna så fort jag kunde och så får lillsnuttan se vart hon hamnar i april.

Nova verkar ju redan ganska hemmatam på förskolan. Jag skulle ha föräldrasamtal med Williams fröken den här veckan och jag brukar ju vanligtvis gå in bakvägen så att William inte ska se mig men det var fullständigt omöjligt att få tag på någon på förskolan så jag knatade iväg extra tidigt istället och Nova och jag lekte lite innan det var dags att gå iväg och prata. Nova stannade då kvar i barngruppen och var met på samlingen och fick plinka på gitarren. När jag kom tillbaka efter samtalet så satt hon så sött på en egen liten stol och åt mellanmål med de andra barnen. Hon såg jätte glad ut och hade inte varit ledsen alls. Det var William som hade undrat vart mamma tog vägen några gånger.

Vi gjorde en liten blixtvisit hos gammelmormor Svea. Hon blev så glad och det var så trevligt och spännande. Det fanns en massa knappar att trycka på märkte William. Jag tror att vårat besök var uppskattat. Vi får ta och hälsa på hemma hos henne nästa gång, när hon fyller år i nästa månad.

Nu var det verkligen ett bra tag sedan jag skrev någonting på bloggen, så dags att blicka tillbaka lite. Vad har hänt de senaste veckorna? Anders och jag firade våran årsdag i mitten av månaden. Anna var så snäll att vi fick åka iväg och både äta god middag och gå på bio, medans hon tog hand om ungarna. Det kändes verkligen konstigt att åka iväg utan dem, men det var så mysigt och trevligt att vara lite på tu-man-hand. Vi tittade på The Hobbit och den var bättre än jag trode, kanske inte den mest romantiska film man kunde välja men riktigt välgjord.

Vi har också lyckats med konsten att tappa bort William, någon gång ska väl vara den första. Vi var och handlade på Gränby och jag stannade för att betala sakerna på H&M och Anders tog barnen i barnvagnen och gick i förväg. Han satte sig ner och var väl så pass slut att han lyckades slumra till och då tog William tillfället i akt och hoppade ur vagnen och åkte upp med hissen aldeles själv. Anders ringde mig helt panikslagen eftersom han inte kunde leta efter William utan att lämna Nova. Jag skyndade mig ut och uppför rulltrappan tittade mig runt lite och såg till slut min lilla pojke tillsamans med en expedit inne på H&M. Tur att ingenting hände eller att han knatat iväg längre någonstans. Han var nog inte ens medveten om att han var borttappad själv.

I torsdags fick William också ta sitt blodprov. Både Anders och jag trode ju att det skulle genomföras ett pricktest som kollade Williams allergier men det räckte tydligen med ett blodprov som skulle testas. Jag lämnade honom på förskolan som vanligt och tänkte väl att Nova skulle få sova extra länge så hon var utvilad och glad hos doktorn, men inte da, hon totalvägrade och sova helt och hållet. Vi plockade upp William med bilen och åkte till barnspecialisten. Jag tänkte att nu kommer säkert Nova somna i vagnen eftersom hon inte sov på förmidagen, men inte da, hon var världens gnälligaste och skrikigaste bebis. Inte alls vad man  vill ha med sig när man ska stötta storebror och ge honom hela sin uppmärksamhet. Vi fick först komma in till syster och fick bedövningsplåste och fick väga och mäta lite. William verkade tycka det var spännande och läste gärna upp siffrorna för syster. Sedan blev vi inkallade till doktorn som i stort sett bara läste inannatill i Williams journal om vad som gjordes när vi åkte in akut med honom. Sedan talade hon om att det skulle ta 2 veckor innan vi fick svar. Jaha, ja tack då?!?! Sedan var det blodprovsdags hos syter. William och jag tittade bort på en affisch när hon stack så det var inga problem alls. Han förstod nog inte ens att det var hans blod i röret efteråt. Han fick ett fint plåster med bilar på iaf och så visar han på bilden att man kunde nypa på armen utan att det kändes.

Efter hela proceduren så däckade båda barnen i bilen på väg hem. Nova kunde jag bära upp och stoppa ner i sin säng så fort vi kom hem och William fick jag kura upp i soffan med och gosa extra mycket med.

Vi var och hälsade på Marie förra helgen. Härligt att bli bjuden på mat, det var supergott syrran. Vi hade ipad med vilket var tur för William var på riktigt sur och nej humör. Det var också spännande med en hiss med så otroligt många knappar så man fick åka hiss lääääänge.

Nova har börjat äta mer och mer av våran mat. Både plocka själv av lite större bitar och få hela måltider lite ihopmosade. Idag har hon inte fått någon burkmat alls, det blev fisk från Linas till lunch och pappas korvstroganof till middag. Här sitter hon och smaskar pastahjul.

William var på 3 årskalas hos grannen igår. Det blev både fika och tårta och fiskdamm, alla Williams favoriter. Så det spelade egentligen ingen roll att han hade världens längsta utbrott innan vi gick för att han inte ville gå nerför trappan själv utan bli buren. Han har inte riktigt vågat gå ner själv sedan han hasade ner på magen för någon månade sedan. Jag fick honom till slut att våga. Han vågade sedan helt själv lite senare på kvällen, dock hade han slängt ner filtar och grejer i hela trappan så han halkade på en och ramlade nerför trappan igen. Han gjorde sig inte illa, men kommer säkerligen var rädd ganska länge framöver. Det blev iaf kul att leka med lite nya leksaker och träffa lite barn. Han blev också superglad över sin russinask som han fick i fiskdammen. Roligaste leken på kalaset var nog ändå ballongen som satt fast i kökslampan och barnen turades om att puffa till, William var helt till sig.

Pappa hade också köpt en liten bondgård som kunde trycka små djur i lera. Båda barnen verkade tycka det var spännande och de sysselsatte dem hela eftermidagen.

Idag var det premiär för Funky Kidz också. Det bidde ingen sovmorgon för mig idag utan vi packade in oss allihopa och åkte iväg för att dansa lite. William var lite anti att åka iväg, men väl framme så kunde det inte starta fort nog. På med musik NU dansar vi NU!!! Det visade att vi har fortsatt otur med kurser eftersom det var ledaren första grupp någonsin och hon hade precis avslutat sin utbildning. Det var samma sak med babysimmet som man också hade betalat dyra pengar för. Aja, när det väl satte igång så blev det ju ös. William körde mest sin egen grej, springa runt i en stor cirkel runt alla andra och springa och hämta sin vattenflaska och dricka. Han gästspelade lite emellanåt och gjorde rörelserna som vi andra gjorde, men det var springa runt, runt, runt som gällde mest. Han verkade iaf nöjd och vi får hoppas att det går hem även nästa vecka.

Idag skaffade vi ett nytt soffbord. VI fick presentkort på Ikea från Anna i julklapp så det fick bli hennes present till oss. Det blev ett vitt med en glasskiva ovanpå. Vi tänker köpa extraben till soffan och sätta på bordet istället eftersom vi inte gillar hjulen som sitter på, samt att Nova använde bordet lite som en gåvagn så de hade en tendens att smita iväg.

Det borde vara allt som vi har gjort på senaste tiden. Nu är det dags att varva ner lite och njuta av det sista utav helgen.

Äntligen kom vår nya soffa. Fast egentligen gick det ju rätt fort eftersom vi beställde den dan innan nyårsafton. Det kom en jätte bamse lastbil med en inte så glad chaufför. Det var ju ett vanligt budföretag som egentligen inte hade någonting med soffbutiken att göra. Så det var bara att kavla upp ärmarna och försöka hjälpa till att bära soffa. Paketet var dock för stort för lastbilen så pallen som den faktiskt var fastsurrad vid sat istället på sidan av paketet och inte i botten. Så det var bara att knuffa och puffa på det tils den kom ut på hissen. Chauffören tyckte väl att vi borde ha köpt en soffa på EM eller MIO vilket han lät mig få veta. Till slut så plingade jag på hos grannen och han kom ut och hjälpte till att bära. Då hade vi redan öppnat paketet och man kunde nästan bära in del för del själv. Aja, soffan kom in som den skulle utan att gå sönder eller bli smutsig så jag är nöjd. Sedan var det bara att sitta och längta tills Anders kom hem så vi kunde montera lite och få den på plats.

Både William och Nova var nyfikna på de nya stora klumparna som stog i vardagsrummet. De skulle absolut undersökas och klättras på. Sedan fans det ju jätte bamse kartonger som man kunde gömma sig i också.

William var minsann med och skruvade han med. Nova hon försökte komma åt skruvpåsen hela tiden och blev riktigt arg när hon blev av med en skruv.

Sedan kunde hela familjen slänga sig ner i soffan och försöka mysa, så gott det gick iaf med en unge som gallskriker för att hon är hungrig och trött och en som vill testa soffans fulla potential genom att hoppa, krypa och klättra på den.

Jag är iaf nöjd med fas ett "att ljusa upp i vardagsrummet" sedan är det ju mycket som fattas än, men vi har kommit en bit på vägen iaf. För ljusare det är det iaf.

Tänka sig vad fort det här året har gått. Jag tyckte precis att det var nyårsafton och jag var höggravid och höll tummarna att vi skulle klara tolvslaget. Det gjorde vi ju, för vår lilla NOva kom ju precis på den beräknade dagen 5/1. Vårt första datum var ju 30/12 har jag för mig och det kändes ju inte så himla kul, men man tar väl det man får. Nu är iaf snuttan 1 år och man kanske borde sluta kalla henne bebis.

Det blev iaf kalas för far och morföräldrar på lördagen den 5/1. Det blev en massa paket att öppna. Hon var inte så ivrig men väldigt nyfiken på att kika vad som var i och ville gärna undersöka alla sina nya presenter. Storebror var också duktig och verkade förstå att det var Nova som fyllde år. Sedan hade ju mormor och morfar med sig lite julklappar också så William fick öppna lite paket han med.

Sedan bakade ju pappa en tårta till Nova också, det blev hallon och blåbär, riktigt god. Nova verkade nyfiken på tårtan ju närmare den kom henne. När det var dags att blåsa ut ljuset så var lilla handen där direkt och ville känna. Hon fick första biten och började pilla. Hon klämde och kännde och gjorde allt utom att smaka, såg lite skeptisk ut. Till slut tog jag en sked och gav henne lite och då vips började hon äta för fullt, så den var helt klart godkänd hos födelsedags tjejen också.

På söndagen blev det kompiskalas. Jag började bli lite orolig först att ingen skulle komma när man började läsa på facebook att folk blev sjuka till höger och vänster, men det blev en ordentlig skara som orkade sig hit iaf. En massa härliga bebiskompisar och lite äldre kompisar till William också. Denna gång hade vi fixat marängsviss till fikat, typ första gången vi gjort det, men det blev helt ok. Även detta gick hem hos födelsedagstjejen. På kvällen tog jag ner lite ballonger till barnen också och det var väldigt spännande tyckte Nova.

Så till 1 års bilderna, jag valde att sätta lite med personliga kläder på Nova och inte samma som William denna gång eftersom hon börjar bli en egen individ mer nu. Jag velar fortfarande om jag borde rota fram Williams 1 års kläder och ta ett par sista syskonkort, men vi får se. Här är de iaf. De stående bilderna vid dörren hade jag tänk byta av fotöljen nu när de kan stå själva. Dock hade jag inget därifrån från Williams ettårsdag, men från tvåårsdagen.

Jag tror att min lilla tjej har haft ett par riktigt intenssiva men roliga kalasdagar. Hon har vaknat mitt i natten och verkat vela fortsätta fira, hon har verkligen varit superpigg och strålande glad. Tack alla slaktingar och vänner för fina presenter och härligt sällskap på Novas speciaella dag :)

Ja och igår var det nyårsafton. Ett nytt år igen. Min lilla snutta som nu snart funnits i 1 år. Dagen spenderades tillsammans med glada grannar och en av Anders gamla polare. Självklart inleddes det hela med en helt sagolik middag, som alltid när Anders står i köket. William hade lite svårt att vänta så han högg in på förrätten på en gång. Vi hade ju sagt att när Vilma kom då skulle vi äta, så han började äta när Vilma kom :)

Barnen hann med lite allsång i trappan och vi vuxna hann med lite sälskapsspel. Det var sjukt länge sedan man spelade brädspel, men kul det var det. Man kände sig inte så korkad som man brukar, så kanske har man börjat få någonting bakom pannbenet äntligen.

Novas fårsta nyår och mamma lyckas inte fånga henne på en enda bild. Aja, vi får fråga resten av sällskapet om de lyckades. Mycket säkerligen beroende på att hon sov bort stora delar av dagen då vi slog ihop hennes 2 naps till en och lät henne sova så länge hon ville. Hon sov då till nästan 16.30, men ändå så blev hon trött klockan 18 som vanligt. Hon kom väl i säng strax efter klockan 19 och sov sedan resten av nyårsafton igenom och vaknade inte föräns strax innan 10 på nyårsdagen. William hann med att äta lite glass, sen fick han hoppa i säng han med och han sov fint hela kvällen han med. Han vaknade dock under fyrverkerierna och då var ju vi inte inne i huset längre. Han verkade dock inte så rädd när vi kom in igen utan talade mest om att han inte ville sova. Han fick vara uppe med oss ett tag och sedan sov han fint hela resten av natten och vaknade inte när jag försökte väcka honom vid 10.

Barnen fick ha på sig D&J kläder som matchade varandra. De fick också ha på sig sina halsband som de fått av mormor och morfar när de döptes. William är så stolt över sitt halsband. Han verkar känna sig riktigt fin när han har på sig det. De hade på sig dem även på julafton.

   Vi passade idag också på att riva vårt pepparkakshus. Nova blev riktigt nyfiken på hammaren, eller ja kycklingklubban innan vi ens började.

William började banka jätteförsiktigt först så jag trode att nä nu får nog Anders och jag riva det här huset. Till slut så blev det iaf en liten spricka och taket gick sönder och då började väl William fatta galloppen och köra igång lite vildare. Till slut var det bara smulor kvar, men kul hade grabben iaf. Det märks att han inte är van att få banka på saker.

När jag sedan sa att han fick äta pepparkaksbitarna också blev han också förvånad. Han frågade om han både fick äta "snön" eller glasyren och om han fick äta "plupparna" eller non-stop. Godisarna var riktigt populära. Men han åt inte alls så mycket som man kanske trode han skulle, så jag behövde aldrig stoppa honom. Båda barnen verkade iaf ha riktigt kul att banka och äta. Nova fick knapra på lite majkrokaristället. Pepparkaka känndes lite för hårt för hennes tänder.

En liten incident under mellandagsrea shoppingen på Gränby som bekräftade Williams nötallergi råkade vi ut för också. Vi började med att fika och Anders tänkte att en kokostopp inte är så fasligt onyttig att det borde William kunna gilla och äta. Efter ett tag började han få röda utslag i ansiktet och han la själv ner kokostoppen och vile hellre ha Novas fruktbägare. Jag frågade efteråt på cafét och då sa de att det var mandelmassa i den. Nu får vi verkligen tänka efter vad vi stoppar i honom. Han fick jättestora utslag men de började försvinna lite smått efter någon timme igen. Han verkar ju inte få någon problem med andningen men det är ändå läskit att se honom få dessa utslag. Vi får hålla oss till frukt istället som vi åt idag. Färsk annanas och melon. Det gick ner hos både Nova och William.