Min stackars lillgos är riktigt sjuk. De ringde från förskolan när jag var på jobbet idag och sa att William hade känts lite krasslig efter lunchen och de tempade då honom och konctaterade att han hade 39° feber. De sa att han hade somnat och att de kunde ringa när han vaknat. Jag varnade mina kollegor att jag skulle sticka lite tidigare och så begav jag mig efter 1,5 timme trots att de inte hade ringt. Jag ville till min lilla sjukling! Jag kom till förskolan och fick rapporten om att han inte ätit och låg och sov fortfarande. Jag smög in och väckte honom, han verkade som vanligt och tog snällt ur nappen och la på kudden och kröp upp i famnen. Jag tog på honom skorna och satte honom på en bänk för att gå ut och hämta vagnen. När jag lyfte upp honom från bänken så började han skaka helt okontrollerat. Aldrig sett något så läskigt. Jag började ropa på hjälp och lade ner honom på golver och han bara fortsatte skaka. En pedagog verkade ha lite kunskap om kramper så hon kom med en kudde och sa åt mig att vända huvudet åt sidan när det började låta som att han kvävdes också. Mina tårar fullkommligt sprutade nerför kinderna och jag kunde bara titta på min stackars pojke som började bli blå om läpparna och likblek i ansiktet. Till slut så slutade han skaka och då somnade han men för mig var det som att han försvann ifrån mig, jag ville ju bara ha livstecken. Han öppnade ögonen när jag ropade på honom och det fick mig att börja sansa mig igen. Jag som alltid tycker jag brukar vara en filbunke i krissittuationer, men tydligen inte när det gäller mina barn.

Han fick flytande alvedon och ipren för att få ner febern snabbt. Jag ringde Anders som också var på väg hem och sa åt honom att komma på en gång och vi körde in till akuten. Det kändes som att de tog evigheter på sig eftersom det verkade springa lediga personer där hela tiden men det tog nog bara 15 minuter så fick vi träffa någon. Nu är det iaf konstaterat att det är feberkramper han har. Vi som varit in så många gånger med hans "skak" tidigare som bara har varat i en sekund åt gången och  alla läkare har sagt att det troligen inte är feberkramper. Vi fick lite medicin som vi kan ge honom om de skulle komma flera längre anfall.

Väl hemma släppte Anders av mig på förskolan så jag kunde hämta Nova och lugnan ner förskole personalen lite. Nova hade haft det bra trots att både mamma och pappa dök upp och försvann igen. Hon gillar ju verkligen förskolan så det var nog ingen fara. Jag passade på att packa ihop alla deras kläder och skor också och önskade trevlig sommar, de skulle ju ändå bara gå två dagar till.

William fick en glass redan på sjukhuset och här hemma har han fått två till. När jag började skriva det här så låg han i sin säng och sjöng alfabetssången på engelska precis som min älskade William brukar. Efter ett tag så kom han in och sa att han ville dricka. Konstigt tyckte jag eftersom han har dricka aldeles bredvid sängen så jag följde med honom och tog en temp och den hade gått upp till över 38° igen. Hin spikar verkligen fort när det gäller feber. Läkaren sa åt oss att ha extra koll i ett dygn nu så det är bara att ha lite nattvaka med grabben. För det där vill jag då ALDRIG vara med om igen.

Här ligger han i soffan och äter glass och tittar på Blixten. Min älskade lilla sjukling. Barnen får vara hemma med pappa nu, kommer ändå kännas vemodigt att gå till jobbet imorgon.

 

Ingalill

3 juli 2013 21:59

Va otäckt!! Hoppas det inte händer igen

 

Thomai

3 juli 2013 22:11

Jag förstår att du blev rädd Lisa.sköt om er, kramar Thomai

 

Cajsa

3 juli 2013 22:47

Åh fy va läskigt!!! :( Skönt att ni fick veta vad det va å att han mår bättre nu. Usch å fy för att va med om en sån situation! :( Kramar till dig!

 

mormor ÅSA

4 juli 2013 08:17

Det måste ha varit en fruktansvärd upplevelse både för dig & din góa William.
KRAM mormor jag ställer upp på allt för att hjälpa-puss

http://URL

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

December passerar verkligen med stormsteg, vi har hunnit med MASSOR denna månad. Ändå så känner jag mig så lugn och fin, riktigt härlig julstämning.   Min stora duktiga kille fick gå till tandläkaren denna månad. Han blev väldigt uppspelt och pra...

Oj, nu var det verkligen länge sedan jag bloggade. Nu var det verkligen på tiden att ta sig i kragen. Ja vi får köra recappå hela november helt enkelt :)   Vi börjar lite smått med barnen som givetvis fortfarande retar gallfeber på varandra men s...

En liten oktober uppdatering. Vi har införskaffat lite vinterkläder till barnen nu, eller ja till William iaf eftersom Novas overall från förra året passade riktigt bra nu. Undra just hur mycket hon drunknade i den förra året. Härliga färger blev det...

Om vi börjar med vad vi gjorde resten av september så har vi hunnit med att leka lite med med play doh. Det är alltid uppskattat, även om det blir en del bråk, för man bara måste ju ha samma färg samtidigt även om det finns 5011 andra att leka med. ...

Så var det alltså dags för min lillasyster att fylla 30 år. Hon kommer alltid att vara liten i mina ögon :) Anna och Björn kom redan på fredagen och det blev så trevligt med lite kortspel och en massa skratt på kvällen. På lördagen blev det först lit...