Jag började dagen att gå upp lite tidigare än vanligt för att hinna in till jobbet för att titta när barnen lussade. Det var tur jag startade i tid för det tog närmare 40 minuter att åka, var lite köer. Sedan var det stört omöjligt att hitta en parkeringsplats. Självklart vill ju alla föräldrar vara med och titta när barnen sjunger så alla var ju där. De hade bestämt att de skulle sjunga inomhus istället för utomhus som de brukar, vilket var trevligt att få vara inne i värmen istället för att stå ute i kylan. Vi hade ju givetvis klätt på oss ordentligt för att kunna stå ute länge men jag gillade nog att vara inne i värmen mer. Dock hade det ju blivigt ett sista minuten beslut så när föräldrarna väl fick komma in så fick hälften stå kvar i korridoren för det var för fullt. För min del gjorde det ju inte så mycket, men hade det varit min William som lussade hade jag givetvis velat titta ordentligt. Det var trevligt att träffa alla kollegor igen men Nova var mest skeptisk. Ingen kunde flirta fram ett litet leende, hon tyckte nog att det var för mycket folk.

Vi lyckades iaf ta oss hem till slut. Det var lite nervöst eftersom bilen har krånglat och sist vi startade den var vi till och med tvungna att starta med startkablar. Men bilen startade så fint och vi kom iväg fint också trots att jag nästan stog i en snödriva.

Väl hemma blev det lite slapp innan det skulle bära av till Williams luciafirande. Vi packade ihop lite fika och tog med oss fröknarnas presenter och packade ner Nova i en pulka och promenerade iväg. William blev väldigt förvånad när vi kom men otroligt glad. Han sprang och pekade på oss och ville inte att vi skulle gå åt olika håll. Han var lite som en fårhund som ville hålla ihop flocken. Det blev dock ännu svårare när Mia och David kom också och han ville att de skulle vara med på hans planer också. William och Vilma pasade iaf på att visa oss runt lite på förskolan. På första bilden så leker William med sin "snöboll" som han kallade tofsen på luvan.

Till slut var det iaf dags, fröknarna skulle försöka få barnen att slita sig från mammor och pappor för att tåga in lite inför föräldrarna och sedan sjunga sina tre sånger. Jag till och med frågade en fröken vart vi föräldrar skulle vara och hon svarade att vi skulle sprida ut oss över två rum. Så vi valde ett rum och tog lite kort när de tågade så fint. William han travade på runt i tre - fyra varv innan han insåg att han fick gå till mamma och pappa igen. Resten av barnen stannade naturligtvis i det rum som vi inte valt och sjöng sångerna för föräldrarna där inne. *suck* Nu är det dags att styra upp luciafirandet lite tror jag. Så svårt är det inte att organisera. Nästa år är ju William förhoppningsvis på nästa avdelning så då kommer han ju vara med i stora luciatåget ute på gården iaf.

Efter sjungandet så passade jag på att ge presenterna till fröknarna. Jag hade fått in pengar från nästan alla och jag fick utav några till idag. Några lät nästan sura och sa att de skulle fixa en egen present för att de inte hunnit. Självklart skriver jag att det är ifrån alla barn och vuxna på avdelningen, även om inte alla varit med så kan jag väl inte sitta och pränta ner alla namn. Nä bara man får lite ekonomisk hjälp så får man ihop en fin present. Aja, någon annan kanske tar han om insamlingen till nästa gång. Jag vet att jag var sent ute, men jag fick iaf uppskattning från andra håll och sånt värmer.

Så här glad var iaf William efter att han insett att Vilma hade ett ljus och inte han. Han hade en riktigt usel natt och lyckades inte somna på vilan på förskolan så han var nog riktigt trött. Han somnade på en gång ikväll, utan gnäll, eller nästan han började protestera lite, men när väl pyamasen var på så var det nemas problemas.

 Nova var givetvis klädd som en liten pepparkaka hon med, dagen til ära.

Under dagen så var grannen över och fikade lite också, de är mitt i att flytta, kommer verkligen bli tomt här på gatan utan dem. Nu har 2 av 4 familjer flyttat, jag vet inte vad vi gör med våra grannar :) Vi trivs iaf. Det var trevligt att umgås lite iaf!

På kvällen kom farfar förbi som var på genomresa från Arlanda. William blev väldigt gosig på en gång. Han tycker verkligen om sin farfar. Han är riktigt givmild med både pussar och kramar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

December passerar verkligen med stormsteg, vi har hunnit med MASSOR denna månad. Ändå så känner jag mig så lugn och fin, riktigt härlig julstämning.   Min stora duktiga kille fick gå till tandläkaren denna månad. Han blev väldigt uppspelt och pra...

Oj, nu var det verkligen länge sedan jag bloggade. Nu var det verkligen på tiden att ta sig i kragen. Ja vi får köra recappå hela november helt enkelt :)   Vi börjar lite smått med barnen som givetvis fortfarande retar gallfeber på varandra men s...

En liten oktober uppdatering. Vi har införskaffat lite vinterkläder till barnen nu, eller ja till William iaf eftersom Novas overall från förra året passade riktigt bra nu. Undra just hur mycket hon drunknade i den förra året. Härliga färger blev det...

Om vi börjar med vad vi gjorde resten av september så har vi hunnit med att leka lite med med play doh. Det är alltid uppskattat, även om det blir en del bråk, för man bara måste ju ha samma färg samtidigt även om det finns 5011 andra att leka med. ...

Så var det alltså dags för min lillasyster att fylla 30 år. Hon kommer alltid att vara liten i mina ögon :) Anna och Björn kom redan på fredagen och det blev så trevligt med lite kortspel och en massa skratt på kvällen. På lördagen blev det först lit...