Direktlänk till inlägg 20 augusti 2012
Åh vad jag tycker synd om Nova just nu. Hennes vattkoppor som började precis som William med endast en på magen har nu fullkommligt exploderat över natten. De är ju dag 3 och 4 som är värst har jag hört och det är det sannerligen med henne. Jag tog kort på henne igårkväll för jag tyckte att hennes ansikte såg hemst ut redan då, men idag var det ännu värre. Hon har nu prickar över hela ansiktet och i hårbotten. Hela bålen är nästan röd och det sträcker sig ända ner till blöjveck och snippa. Det är så synd om min lilla bebis nu. Hon har haft mellan 37,8 och 38,5 graders feber idag, hela dagen. Sedan vet jag inte om febern beror på vattkopporna eller om det är den nya tanden som dök upp igår som ställer till det. En olycka kommer sällan ensam.
William har idag haft kalsonger nästan hela dagen. Han har varit superduktig och gått på pottan, det har inte blivigt några olyckor alls. Ett tag så kom han ju på att han kan nog tvinga fram lite extra kiss så han får en kaka till, och det gjorde han, flera gånger om. Jag satte endast på honom blöjan när vi var ute och promenerade i nästan 1,5 timme och då kissade han inte i den, utan han kissade på pottan igen när vi kom hem. Han börjar bli stor nu. Williams vattkoppor så har nästan alla skorpor ramlat av nu, så han är verkligen på bättringsvägen. Imorgon blir det förskola igen.
I morse var det invägning igen och idag blev jag då väldigt positivt överraskad av vad Wii sa att jag hade gått ner förra veckan. Jag hade gått ner 1,4 kilo, himmel, det är nog det mesta jag någonsin lyckats med. Jag vet inte varför jag inte hoppar och studsar av glädje, det har väl inte sjunkit in än bara. Man är alldeles för självkritisk ibland. Jag ringde Anders det första jag gjorde iaf, så lite stolt är man allt.