Direktlänk till inlägg 26 april 2012
Naturligtvis så fick Nova för sig att vakna varannan timme inatt bara för att Anders skulle ta William, som naturligtvis sov hela natten. Sen vaknade han ju vid 5.30 vilket inte gjorde mamma gladare. Men jag lyckades få honom att somna om efter frukost och lite lek så tog vi en lite nap fram till 8 då det var dags att knata iväg till förskolan. Jag var väl lite groggy efter napen men jag började klä på William på en gång när vi kom ner och insåg att jag inte packat hans matsäck än och då skulle han bli rätt varm innan det faktiskt var dags att gå ut. Jag öppnade ytterdörren så han kunde svalka sig lite, han brukar aldrig gå ner ifrån trädäcket utanför ytterdörren själv så han fick stå där själv en stund medan jag gick och hämtade matlådan i kylen. När jag gick för att titta till honom så var han borta, jag gick ut utan skor och ropade efter honom, såg en stillastående bil som sa att han stog vid brevlådorna. Tack och lov att inget hade hänt. Tjejen i bilen sa att bilen som just passerade körde lite väl fort. Usch det kunde verkligen ha slutat illa. Men William var så glad så att han hittat rätt blevlåda och var ute på äventyr.
Senare på dagen så ringde det på dörren och då var det William och has förskollärare som kom hem. Skönt med hemleverans. Nej, vi hade kommit överens att de skulle komma förbi efter utflykten idag eftersom de ändå passerar vårt hus. Sist de gick på långutflykt så blev det lite tokit när de väckte 15 timmarsbarnen efter en 20-30 minuter och de var allt annat än glada. Det hade funkat ok med William, han var glad och jag kunde ta med honom hem och lägga honom igen. Men jag sa ändå till att om det blir några fler långutflykter så kan de gärna ringa mig och bemig hämta tidigare så han kunde sova hemma eller hämta senare så att han får sin timme. SÅ de kom med förslaget att de kunde lämna hem honom direkt istället, en bra ide. Jag var lite nervös att han skulle ha svårt att somna eftersom att det är att bryta mönster att bli hemlämnad så. Han såg jätte glad ut när han hade ringt på ringklockan och hela förskole avdelningen stog och väntade vid vägen, när han sedan insåg att han skulle stanna hos mamma och barnen skulle gå vidare så sa han "klar, klar" vilket han säger när han inte vill göra någonting längre. Men han var rätt glad när vi stängde dörren sen också, han fick lite mer av sin matsäck och sedan fick han gå upp och vila lite.
Pappa fick åka på grannmöte på kommunhuset direkt efter jobbet idag, så nu är han sekreterare på 2 år i sammfällighetsföreningen. Kul för honom :) Han kom hem lite tidigare denna gången iaf, så han hann träffa barnen lite innan läggdags.