Då var det altså dags för min lillsnutta att bli 8 månader. Shit var tiden går fort alltså. Hon är lite smågnällig om dagarna nu, men jag skulle tro att det blir som med William och att hon nu kommer få en hel del tänder inom den närmsta tiden, och därför kommer vara gnällig ett tag. Här kommer iaf månadsbilderna. William är på den översta bilden och Nova på den undre.

Vi firade dagen på att gå på lekdate med grannens minsting. Äntligen fick Nova ha lite egen bebismys tid, utan de äldre barnen som oftast brukar ta väldigt mycket plats. Nog för att det var roligt att klämma och känna på bebis, men Nova hittade en smaskig mask som också var kul att smaska på. Nova har nu också börjat släppa lite smått när hon står upp. Är det en intressant leksak som man behöver båda händerna till så släpper hon och står helt själv ett tag.

Idag var William inte riktigt sig själv när jag lämnade honom på förskolan. Trots att Vilma kom och skrek och vinkade av lycka så var han väldigt mammig och gick utanför grinden med mig när det var dags att gå. Han fröken tog honom och han grät ju aldrig men det kändes ändå inte bra i lilla mamma hjärtat. När jag hämtade honom tänkte jag ta mig lite extratid så jag knäppte loss Nova ifrån vagnen och tog med mig henne in. Hon brukar oftast få sitta kvar i vagnen i kapprummet när jag går in och hämtar William och pratar med fröknarna. Oj vilken stolt kille det blev helt plötsligt. Barnen blev ju nyfikna på bebisen på golvet och då var William framme och sa syster Nova och gav henne en massa kramar. Riktigt kul att se. Han har iofs blivigt lite mer kramig av sig både till Anders och mig men även till Nova. Fröknarna hade väl inte så mycket att säga om hans morgonbeteende heller. Vissa mornar så vill man väl bara inte.

När vi kom hem så hittade han duplosopbilen, eller iaf halva sopbilen. Jag satte dit två bitar på flaket istället och sedan gick jag och satte mig i soffan. Efter ett tag så kom han och visade sopbilen och lyftkran. Han hade satt dit en stor bit ovanpå och det såg mycket riktigt ut som en lyftkran. Grannen har just nu en skylift för att måla huset lite och den är mycket spännande tycker William. Han lekte länge med sin lyftkran.

I morse körde William runt med lära-gå-vagnen ganska fort. Jag kom då på den brillianta idén att sätta Nova i vagnen och be honom köra försiktigt. Det gick superbra, han gick så lugnt och fint med syrran. Det verkade lite trögt när han skulle svänga men båda två verkade tycka der var roligt. Nova satt så stilla och snällt i vagnen, försökte väl sträcka sig efter saker ibland.

Anders kom hem lite tidigare idag, det var skönt. Det är lite mer ensamt nu när jag är ensam med barnen på dagarna. Anders och William bakade iaf pizza till middagen. William var med under hela processen. Först göra degen, sedan var det lite svårt att förstå att degen behövde vila lite eller sova, han trode att vi menade honom och började gnälla och säga att han inte ville. Till slut var det dags att baka ut degen och då kom han till mig och berättade att "nu inte degen sova mer". Han var riktigt dukitg på att kvavla så länge han använde kaveln som man skulle.

Inte konstigt att Nova hade sin värsta natt på väldigt länge. Hon vaknade och fullkomligt gallskrek, som om hon haft en mardröm eller nåt. Jag rusade in och tog upp henne varje gång, men hon var inte intresserad av mat och blev ledsen om man la ner henne i sängen igen. Jag till och med bäddade spjälsängen i masterbedroom för att flytta tillbaka henne in dit ifall hon var otrygg i nya rummet. Idag visade det sig att det var tandsprickning och hennes första övertand har dykt upp. Det var den vänstra framtanden som fikade fram, så får vi se när den högra behagas komma fram. Just nu sover hon lugnt i sin egen säng på sit egna lilla rum, hon har ju dock bara sovit i en 40 minuter, så vi får se vad natten har att bjuda på.

Idag kom vi äntligen iväg och träffade Veronika och Meja. Ja hennes gubbe och stora flicka var ju också med såklart :) Vi försökte ju träffas för ett par veckor sedan men då fick ju Nova vattkoppor så vi fick ställa in, men idag så blev det äntligen av. Jag känner verkligen hur jag borde hälsa på fler, känner ju fler som har flyttat till hus som man borde åka och titta på, aja, det kommer fler dagar. Vi hade iaf hur trevligt som helst! Fick äta en väldigt egenkomponerad och supergod paj, tack Kristian! William kom igång efter ett tag och började leka kanske inte riktigt tilsammans med Meja, men de var iaf i samma rum och pratade båda två, så man vet ju aldrig.

Dagarna börjar gå lite långasammare nu när sommaren börjar gå över. Jag hoppas fortfarande på en fin sensommar, men man vet ju aldrig vad som ska hända. Idag var William ute massor trotsa att det regnade hela dagen. Vi satte på lite regnkläder, inga stövlar eftersom hans är på förskolan, man kanske skulle ta och skaffa ett extra par. Han verkade trivas ute tillsammans med grannarna. Det kanske bara är jag som är hispig, men jag är fortfarande lite orolig att han inte leker så mycket med andra barn. Han leker ju superbra med Vilma, när de båda är på humör, men nästan alltid när jag kommer och hämtar på förskolan så leker han själv, aja. Jag tänkte ta och hälsa på på förskolan någon dag och försöka hålla mig i bakrunden och försöka observera vad som händer på förskolan. Hade jag varit pedagog där hade jag säkert varit nervös, men jag struntar egentligen i vad de gör med barnen, jag vill bara se hur barnen interagerar med varandra.

Igår så (tror vi) gick William och tvättade händerna efter middagen som vanligt men denna gång så sa pappa att han också gick på pottan. Jag är lite skeptisk emot det eftersom han än så länge är rätt lat när det gäller att ta av och på kläder. Men han höll iaf på att tömma ur kiss i toaletten när pappa kom in. Han börjar bli duktigare på pottträningen, ibland säger han till när han har blöja på sig att han är kissnödig. Det gäller bara att vi vuxna är uppmärksamma när han har kalsonger och letar signaler och påminner honom att gå och kissa. Vi har nu tagit med up-and-go till förskolan också så att de kan köra lite intenssivare pottträning där också.

William har i några dagar nu varit mer gosig än vanligt, lite hemskt att min första tanke var att han var på väg att bli sjuk, för han brukar bli mer kelig då. Men än så länge är han inte sjuk så vi har fått en liten gosig kille. Han vill sitta i knät mycket och läsa böcker, jätte härligt. Han har också blivit mer givmild mer sina kramar. Till och med lillasyster får en massa gos, vi får hoppas att det håller i. Det är verkligen kul att se dem leka tillsammans. Nova såg lite räddut när jag knuffade henne i gungan tidigare i veckan, men när William kom och knuffde på istället så skrattade de båda hejdlöst.

Både Nova och William har nästan alltid älskat att bada, så länge det är varmt vatten iaf. Idag tänkte vi testa att de skulle få bada tillsammans för första gången också. Vi har tidigare badat dem samtidigt, men inte tillsammans. Nova har badat i den lilla badbaljan och William i badkaret. Så när vi berättade vid middagen att det var dags att bada efter maten så började William berätta att Nova skulle bada i lilla och han i stora, så började vi fundera om det var dags att testa syskonbad.

Sagt och gjort så började vi fylla upp badkaret och William kunde inte få av sig kläderna fort nog enligt honom, han skulle i på en gång. Nova kröp direkt fram till platsen där vi brukar ställa hennes balja och säg ut att vänta lite, men det gick tydligen inte fort nog så istället kröp hon till baljan som står i hörnet av badrummet och började klättra på den. De förstår verkligen så mycket mer än vad man tror. Hon protesterade inte att jag satte ner henne i badkaret istället, William däremot blev nästan i upplösningstillstånd när Nova fick hoppa i och inte han, men det varade ju bara i 2 sekunder så fick han också komma i. Så var det lugn och harmoni. Båda verkade trivas, och William höll sig ganska lugn så att syrran kunde vara med. Visserligen lekte var och en för sig men de såg båda ut att trivas.

Nova verkar inte alls lida av vattkopporna längre, utan är min lilla glada tjej nu. Båda är fortfarande riktigt prickiga, men många av prickarna har nu börjat försvinna.

Efter att Nova gick och la sig ikväll så testade vi att köra lite familjetid med William. Anders och jag byggde först lite lego med honom. Han var väldigt duktig på symetri och att hålla koll på de små bitarna. Han ville jätte gärna hjälpa till och bygga både flygplan och båt som vi hade beskrivning till. Att förstå att det var samma bitar i boken som på bordet var svårt att förstå, men han hjälpe till så gott han kunde och kom med egna förslag. Sedan tog vi och testade lite memory på honom. Vi tog vanliga spelkort från två kortlekar, man kanske skulle ta och köpa sig ett memory. Han var riktigt duktig på att hitta lika, men att vänta påsin tur var inte lika lätt. Åh äntligen så hittade jag trollet till bockarna bruse som varit borta ett tag nu, William blev överlycklig. Han låg instoppad bland blöjpaketen i tvättstugan. William lekte länge med bockarna bruse, den här gången skulle alla bada. Vi avslutade kvällen med att titta lite på film, det blev Puss in boots. Sedan fick jag lägga William ikväll. Det var mycket länge sedan, eftersom jag har stannat med Nova efter jag lagt henne tidigare, men nu när hon har eget rum så kommer jag ifrån. Det kom väl lite protester från honom, men det var mest för han ville vara uppe och inte för att det var jag som la honom. Han har inte kommit upp efter det, så han måste ha varit trött ändå.

Eftersom vi inte hade några jätte planer för helgen så passade vi på att åka och hälsa på moster Marie i hennes nya lägenhet. William somnade i bilen på väg dit eftersom han hade envisats med att gå upp innan klockan 6 imorse. Han var riktigt svårväckt efter 30 minuter. Han brukar ju inte sova alls om dagarna nu men vi tyckte att om man varit vaken sedan innan 6 så får man nog sova en halvtimme iaf. Väl framme så var det en liten promenad på kanske 20 minuter från parkeringen, William valde själv att gå och inte åka i vagnen, han var superduktig och gick hela vägen. Han var mest sur över att han var tvungen att hålla i handen eller vagnen, han ville minsann gå själv. Jag har försökt bli hårdare på det så att han inte kommer börja springa iväg framför bilar och så när vi är ute och promenerar.

Lägenheten var jätte mysig och fint, kommer säkert att passa henne bra. Sedan var den ju fortfarande lite i inflyttningsstadiet så det fanns lite att pyssla med än. William och Nova flög fram som två tornados och vräkte ur lådor och skåp, Marie hade inga köksluckor eftersom de var inlämnade på lakering. Hon bode riktigt högt upp, det var nästan så att det pirrade i magen när man kikade ner.

Sedan var det också något sorts zombie konvent aldeles utanför dörren hos Marie. En massa människor som klätt ut sig till zombier och gick och kröp fram längs gatan. Spännande!

När vi kom hem så åkte Anders vidare till Mediamarkt på en gång för han hade sett en bra deal på ny tv som han ville kolla på. Det visade sig att just den tv:n tog slut redani onsdags när bladet kom ut, men han fick en ännu bättre deal på en annan tv. Så det blev att installera tv efter middagen idag.

Det fanns många roliga saker som kartonger och påsar som man kunde leka med tycket både Nova och William. Nova lyckades ju välta en kartong och slog huvudet i golvet så hon blev lite ledsen, då plockade Anders upp henne. Då gick William och reste upp kartongen igen, välte den och började sedan låtsas gråta. Jag förklarade då att Nova hade gjort illa sig i huvudet och därför tröstade pappa henne. Då satte sig William på knä och slog ner huvudet i parketten själv, det gjorde rätt ont säkert, för han behöve inte fejka tårarna längre. Jag undrar varför han ska göra allt som Nova gör. Så fort hon biter oss och vi säger nej Nova då ska han också försöka för att se om han också får ett nej.

Sedan var det iofs ett par dagar sedan nu men Anders testade att ställa Nova bakom lära-gå-vagnen. Hon var överlycklig och både smakade på den och försökte flytta fötterna framåt.

Det är verkligen plågsamt att se sina barn lida. Stackars Nova är ju totalt nerklottrad med prickar och hon lider verkligen. William hade en period när han inte ville att vi skulle bära honom för att kopporna gjorde ont. Det är ju lite svårare med Nova, hon lyckas också själv klia och riva på dem så att de gör ont. Hon har aldrig legat så still som hongör nu när vi byter blöja. Man riktigt ser i hennes ansikte hur ont det gör.

Inatt så stack febern iväg också och hon fick nästan 40 grader, hon gallskrek trots att jag satt och höll i henne. Åh vad det skär i lilla mammahjärtat då. Idag har hon väl inte varit fullt lika apatisk som hon var igår, men har inte riktigt varit vanliga Nova. En stund mitt på dagen så steg febern igen och jag var tvungen att ge febernedsättande. Sedan blev det en pigg och glad tjej igen. Än så länge har hon vaknat 2 ggr ikväll, vi får se hur många gånger till det blir inatt. Det värsta borde vara över nu, så nu borde det bara bli bättre, men hon kommer ha ont ett bra tag framöver. Jag förstår inte varför vi inte vaccinerar mot vattkoppor också, som de gör i USA.

William sa idag både till pappa och mig "inte leka barna" när vi sa att vi skulle gå till förskolan idag. Jag var tvungen att berätta det på förskolan imorse och undrade lite fint om klimatet i barngruppen förändrats för att de kommit in nya barn. Men de tyckte inte att det varit något speciellt. Han säger ju mer än gärna "leka Vilma" och blev sur när vi gick mot förskolan istället för hem till David som han nu säger istället. Jag hoppas verkligen han får vara med och leka. Jag tror jag får vara med någon dag när vattkopporna är över, för att kolla hur det går egentligen :)

Åh vad jag tycker synd om Nova just nu. Hennes vattkoppor som började precis som William med endast en på magen har nu fullkommligt exploderat över natten. De är ju dag 3 och 4 som är värst har jag hört och det är det sannerligen med henne. Jag tog kort på henne igårkväll för jag tyckte att hennes ansikte såg hemst ut redan då, men idag var det ännu värre. Hon har nu prickar över hela ansiktet och i hårbotten. Hela bålen är nästan röd och det sträcker sig ända ner till blöjveck och snippa. Det är så synd om min lilla bebis nu. Hon har haft mellan 37,8 och 38,5 graders feber idag, hela dagen. Sedan vet jag inte om febern beror på vattkopporna eller om det är den nya tanden som dök upp igår som ställer till det. En olycka kommer sällan ensam.

William har idag haft kalsonger nästan hela dagen. Han har varit superduktig och gått  på pottan, det har inte blivigt några olyckor alls. Ett tag så kom han ju på att han kan nog tvinga fram lite extra kiss så han får en kaka till, och det gjorde han, flera gånger om. Jag satte endast på honom blöjan när vi var ute och promenerade i nästan 1,5 timme och då kissade han inte i den, utan han kissade på pottan igen när vi kom hem. Han börjar bli stor nu. Williams vattkoppor så har nästan alla skorpor ramlat av nu, så han är verkligen på bättringsvägen. Imorgon blir det förskola igen.

I morse var det invägning igen och idag blev jag då väldigt positivt överraskad av vad Wii sa att jag hade gått ner förra veckan. Jag hade gått ner 1,4 kilo, himmel, det är nog det mesta jag någonsin lyckats med. Jag vet inte varför jag inte hoppar och studsar av glädje, det har väl inte sjunkit in än bara. Man är alldeles för självkritisk ibland. Jag ringde Anders det första jag gjorde iaf, så lite stolt är man allt.