Direktlänk till inlägg 3 april 2012
Idag åkte Nova och jag iväg till BVC efter att vi lämnat William på förskolan. Vi fick ta bussen eftersom bilen fortfarande står och skrotar på gården, grr!! Hon hade gått upp fint i både längd och vikt.
William 3 månader: 6980 kg och 63 cm
Nova 3 månader: 6260 kg och 62 cm
Sedan var de ju dags att ta sprutor också. Jag har inga problem att se varken sprutor eller nålar så jag borde inte göra mina barn nojiga för det. Däremot började det bli lite jobbigt på sjukhuset när de skulle göra första blodprovstestet (puk, eller vad det nu kallas för). De fick verkligen inte fram något blod från Nova, de stack henne säkert 6 ggr per hand och två gånger per fot, då började det bli jobbigt, även fast hon inte verkade vara besvärad av sticken, mer att de höll fast hennes hand. William hade ju turen att inte få någon feber vid 3 månaderssprutorna, vi får hoppas att Nova klarar sig hon med. Just nu ligger hon i spjälsängen och sover, hon verkade extra trött ikväll, orkade knappt med sista ammningen, så hon borde vakna om ett tag och vilja ha mer mat.
Nova var nästan lika lätttröstad som William efter sprutorna, det är skönt att det inte ska skrikas jättelänge. Hon verkade bara extra trött idag, kanske lite varm, men ingen feber, hon verkade inte heller vra så öm, men natten är ju inte över än. Vi diskuterade också när jag borde sluta amma henne på nätterna eftersom jag tydligen ammade William för länge (9-10 månader) på nätterna. Sköterskan tycke att jag skulle sluta redan vid 5-6 månader, oj, verkligen ingen lång ammningperiod. Hon tyckte också att det var dags för eget rum då. Det vet jag inte om vi är redo för, jag som tyckte vi flyttade ut William för tidigt (9-10 månader).
Jag tog ett litet kort på William idag också, han älskar ju sina bilar, och han tycker om att parkera bilarna på en lång rad, ungefär som på en parkeringsplats. När han har radat upp alla bilar så hör man ett litet glädjetjut som säger "många bilar". Han är väldigt noga hur han vill att bilarna ska stå, det måste vara ett rakt led.
Nu gäller det bara att vi får ordning på bustrollet på kvällarna. William verkar tycka det är roligt att springa upp ur sängen och in till oss och när vi reser på oss så springer han tillbaka till sängen och säger "ova nu" och skrattar. Jag vet inte hur man ska få honom att inte tycka att det är en rolig lek, vi försöker verkligen att hålla masken och inte visa känslor och inte säga någonting när man leder tillbaka honom för 25 gången, men inte da. Aja, det var ju skillnad mellan i förrgår och igår, så kanske går ännu fortare idag. Man kan alltid hoppas.